För drygt ett decennium sedan introducerades målinriktade läkemedel. Dessa påverkar cancercellerna på olika sätt, men gemensamt är att de riktar sig specifikt mot de signalvägar i cellerna som är nödvändiga för proliferation (celldelning) och angiogenes (nybildning av blodkärl). Sedan införandet av målinriktade läkemedel har den totala överlevnaden för njurcancerpatienter förbättrats avsevärt. Däremot talar inget för att behandlingen har en kurativ effekt.

Läkemedel som klassas till gruppen målinriktade terapier är tyrosinkinashämmare, mTOR -hämmare och monoklonal antikroppsbehandling riktad mot VEGF.

I och med införandet av immuno-onkologiska läkemedel, så kallad immunterapi, har det under senare år skett ett paradigmskifte vid behandling av avancerad njurcancer.¹

Immunterapi: består framför allt monoklonala antikroppar som hämmar, så kallade, immun ”checkpoints”. Tillgängliga checkpoint-inhibitorer (CPI) riktar sig mot PD-1/PD-L1 axis, eller mot CTLA-4, vilka hjälper till att aktivera kroppens antitumörala immunförsvar. Checkpointhämmare som påverkar immunförsvaret har effekt vid många cancerformer, däribland metastaserad njurcancer. Behandling med immunterapi påverkar sjukdomsförloppet och kan förlänga tiden till progress liksom patienternas överlevnad. Detta har lett till nya behandlingsstrategier av sjukdomen, där flera nya terapier, tillsammans och i kombination med befintliga läkemedel, förbättrat möjligheterna till ett längre och djupare behandlingssvar.

Tyrosinkinashämmare som ges vid njurcancer har en angiogeneshämmande effekt framförallt genom att hämma VEGF-receptorn. Behandling med tyrosinkinashämmare är peroral. Biverkningarna kan ibland vara uttalade men varierar mellan olika patienter och doseringen måste ofta individanpassas. Blodtryck och blodprover som blod-, elektrolyt- och lever-status samt tyroideaprover bör kontrolleras regelbundet.²

Vid behandling med tyrosinkinashämmare är terapiutlöst hypertoni/förvärrad hypertoni prediktivt för längre progressionsfri överlevnad och bör behandlas med vanliga läkemedel mot hypertoni. I första hand bör man eftersträva att reglera hypertoni med läkemedel och i andra hand dosreducera den målinriktade läkemedelsbehandlingen.

Den enskilda variationen i metabolism för dessa läkemedel är stor och för att maximera effekten är en individualiserad dosering avgörande. Dosering är också en viktig orsak till den stora skillnad i biverkningsnivå man ser mellan olika individer.

Här kan du läsa om godkända TKI:er från Pfizer för behandling av avancerad njurcancer hos vuxna: SUTENT (sunitinab) och INLYTA

Inlyta® (axitinib), L01EK01, dragerad tablett, 1 mg, 3 mg, 5 mg, Rx, F. Indikationer: Inlyta är indicerat för behandling av vuxna patienter med avancerad njurcancer (RCC) efter svikt på tidigare behandling med sunitinib eller cytokin. Kontraindikationer: Överkänslighet mot axitinib eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Inlyta kan orsaka allvarliga hjärtsviktshändelser, hypertoni, rubbningar i sköldkörtelfunktionen, arteriella samt venösa emboliska och trombotiska händelser, polycytemi, blödningar (inklusive rupturerade aneurysm som har rapporterats, i några fall med dödlig utgång), gastrointestinal perforation och fistelbindning, sårläkningskomplikationer, posteriort reversibelt encefalopatisyndrom (PRES), proteinuri, cholecystit och levertoxicitet. Dosminskning rekommenderas när Inlyta ges till patienter med måttligt nedsatt leverfunktion. Detta läkemedel innehåller laktos.

Datum för översyn av produktresumén: 07/2021. För ytterligare information, se www.fass.se

Pfizer AB www.pfizer.se