Lungcancer är en typ av malign tumörsjukdom som uppstår i cellerna i lungan, och kan metastasera till andra delar av kroppen. Det är en komplex sjukdom som kan delas in i olika histologiska och molekylära undergrupper av klinisk relevans. De två huvudgrupperna av lungcancer kallas för småcellig lungcancer (SCLC) och icke-småcellig lungcancer (NSCLC), där NSCLC vidare delas in i adenocarcinom, storcellig lungcancer och skivepitelcancer. Vidare klassificering sker sedan baserat på PD-L1 uttryck och närvaro av olika genetiska markörer.

Lungcancer delas upp i två huvudtyper; icke-småcellig lungcancer (NSCLC) och småcellig lungcancer (SCLC), där båda typerna uppstår i lungvävnaden men den sistnämnde är mer aggressiv.

Ca 85% av alla lungcancerfall är av typen icke-småcellig lungcancer. NSCLC i sin tur kan delas in i följande subtyper:

• Adenocarcinom
  
• Storcellig lungcancer
  
• Skivepitelcancer

Adenocarcinom har sitt ursprung i körtelceller i lungan som tillverkar mucin. Denna tumörtyp kan drabba såväl rökare, före detta rökare som icke-rökare. Det är den vanligaste formen av lungcancer bland icke-rökare, ses oftare hos kvinnor än män och drabbar i högre grad yngre personer än övriga lungcancerformer. Bland dessa sistnämnda grupper är det ofta mutationer så som rearrangemang/translokationer i gener som driver cancern, så kallade onkgener. Ca 70% av all lungadenocarcinom idag har en känd onkgen som drivfaktor. Exempel på sådana behandlingsbara onkgener är EGFR, ALK och ROS1. Idag rekommenderas molekylärpatologisk analys av EGFR-, ALK-, ROS1- och BRAF-status på alla patienter med NSCLC för att fastställa förekomsten av eventuella mutationer eller rearrangemang.