Ökande antimikrobiell resistens (AMR) är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan¹. Om inte akuta åtgärder vidtas före år 2050 kommer antibiotikaresistens, AMR, att orsaka 10 miljoner dödsfall per år globalt och gå om cancer som den vanligaste dödsorsaken².

När det första antibiotikumet upptäcktes 1928, var det början på en medicinsk revolution. Sedan 1940-talet har antibiotika använts för att behandla allvarliga infektioner, vilket har förändrat den moderna medicinen och räddat miljontals liv². Idag, många decennier efter att de första patienterna behandlades med antibiotika, riskerar denna utveckling att backa till följd av ökande resistens. Detta är inte längre framtidsproblem utan något som redan idag sker i hela värden och riskerar att drabba vem som helst, oavsett ålder, varnar WHO³.

Bakterier har alltid utvecklats och resistensutveckling är inget nytt problem. Ökad antibiotikaanvändning och upptäckten av färre nya antibiotika har bidragit till att antibiotikaresistens blivit ett allvarligt problem². Med ett flertal antibiotika inom samma grupp kan resistens mot en specifik antibiotika leda till resistens mot en hel grupp av relaterade antibiotika⁴.

I februari 2017 publicerade WHO en förteckning över de 12 prioriterade antibiotikaresistenta patogener som utgör det största hotet mot människors hälsa och som bör vara föremål för forskning och utveckling. Målet var att rivstarta och styra utvecklingen av nya antibiotika. Tre multiresistenta gramnegativa bakterier står överst på listan: Karbapenemresistent Acinetobacter baumanni, karbapenemresistent Pseudomonas aeruginosa och karbapenemresistent, ESBL-producerande Enterobacteriaceae⁵.

WHO har nyligen granskat det aktuella kliniska utvecklingsarbetet för att se om kommande antibiotika är effektiva mot de prioriterade patogenerna. Rapporten konstaterade dessvärre att de flesta medlen som var under utveckling var modifieringar av befintliga antibiotikagrupper och att ytterligare investeringar krävs för att ta fram mer innovativa antibiotika utan korsresistens eller samresistens med befintliga grupper⁶.

Under de senaste åren har det blivit uppenbart att vi befinner oss i en akut situation och flera internationella initiativ har påbörjats.

Nationella handlingsplaner
I juni 2016, uppmanade Europeiska rådet samtliga medlemsstater att se till att ha en nationell åtgärdsplan mot AMR på plats innan mitten av 2017. Beredskapsplanen ska omfatta mätbara mål för att reducera infektioner, användningen av antibiotika och resistens mot antibiotika⁷.

2017 antog Europeiska kommissionen en ny europeisk åtgärdsplan kallad European One Health Action Plan mot AMR8. One Health beskriver sambandet mellan människors och djurs hälsa. Sjukdomar överförs från människa till djur och vice versa och måste därför hanteras hos båda. Den omfattar även sambandet mellan miljö, människor och djur, vilken också är en potentiell källa till nya resistenta mikroorganismer.

Målet är att göra EU till en region med de bästa rutinerna när det gäller att bevara effektiviteten hos antibiotika. Detta sker med fördel genom ökad forskning, utveckling av nya diagnosverktyg samt framtagande av nya antibiotika. På så sätt kan infektionssjukdomar förebyggas och behandlas och spridning av resistens kontrolleras, både i och utanför EU.

Europeiska kommissionen⁸

Deklarationen om bekämpning av antibiotikaresistens lanserades vid World Economic Forum (WEF) i Davos, Schweiz, i 2016. Det är en global uppmaning till ökat samarbete mellan industri och regeringar kring AMR. Den undertecknades av 98 farmaceutiska, biotekniska och diagnostiska företag, inklusive Pfizer, och 11 branschorganisationer i 21 länder.

I deklarationen uppmanar branschen regeringarna till samarbete kring utvecklingen av marknadsstrukturer som ger mer tillförlitliga och hållbara marknadsmodeller för antibiotika, detta för att ge företagen incitament till att investera i forskning och utveckling av nya antibiotika. I gengäld förbinder sig branschens undertecknare att arbeta för att minska utvecklingen av antibiotikaresistens, investera i forskning och utveckling som uppfyller globala folkhälsobehov med ny innovativ diagnostik och behandling, förbättra tillgången till högklassiga antibiotika och säkerställa att nya antibiotika är tillgängliga för alla⁹.

Undertecknandet av deklarationen om bekämpning av antibiotikaresistens är bara ett av många exempel på Pfizers engagemang för att bekämpa infektionssjukdomar och AMR. År 1943 var Pfizer först med att massproducera penicillin för soldater i andra världskriget. Sedan dess har Pfizer varit aktivt engagerade i forskningen och utvecklingen av innovativa läkemedel. Idag strävar Pfizer även efter att säkerställa fortsatt effektivitet för befintliga antibiotika och hejda utvecklingen av resistens.

Pfizer stödjer insatser för att öka medvetenheten om korrekt antibiotikaanvändning. Ett exempel är en gratis onlinekurs för sjukvårdspersonal från British Society for Antimicrobial Chemotherapy, (BSAC) om antibiotikaresistens hos gramnegativa bakterier.

ATLAS är ett globalt övervakningsprogram för AMR som sponsras av Pfizer. Där finns möjlighet för sjukvårdspersonal och forskare att kostnadsfritt få tillgång till 14 års globala övervakningsdata. ATLAS ger en uppdaterad översikt över trender för antibiotikakänslighet och antibiotikaresistens över tid och mellan länder.

Pfizer strävar efter att bidra till att utforma en miljö för en hållbar global policy, exempelvis genom att skriva under deklarationen om bekämpning av antibiotikaresistens⁹ – en global uppmaning till ökat samarbete mellan industri och regeringar kring AMR.

Eftersom patogener utvecklar resistensmekanismer mot befintliga antibiotika är det av största vikt att undvika överförbrukning och missbruk av befintliga antibiotika och att kontinuerligt utveckla nya typer. Pfizer erbjuder idag mer än 80 läkemedel mot infektioner. Samtidigt investerar Pfizer kontinuerligt i forskning och utveckling för att hitta nya metoder för att bekämpa allvarliga infektioner och AMR.

För att hejda ökningen av AMR, måste åtgärder vidtas inom fem områden, enligt WHO:

Medvetenhet om resistens mot antibiotika måste förbättras både hos sjukvårdspersonal och allmänheten. Detta genom effektiv kommunikation, utbildning och träning. Exempelvis uppmärksammas varje år i november Världsveckan för medvetenhet om antibiotika (World Antibiotic Awareness Week) och Europadagen för medvetenhet om antibiotika (European Antibiotic Awareness Day) för att öka medvetenheten om AMR och behovet av att vidta åtgärder^10,11.

Kunskaps- och faktaunderlaget kring utveckling och spridning av resistens måste förstärkas genom AMR-övervakning och AMR-forskning¹².

Incidensen av infektioner måste sänkas för att minska användningen av antibiotika. Detta sker med hjälp av effektiv sanitär utrustning, hygien och förebyggande av infektioner, inklusive vaccinering¹².

Effektiva, snabba och billiga diagnosverktyg behövs för att styra en optimal användning av antibiotika och för att undvika missbruk och överanvändning¹².

Det är viktigt att utveckla ekonomiska argument för en hållbar utveckling som tar hänsyn till behoven i alla länder. Man behöver även öka satsningen på nya läkemedel, diagnostiska verktyg och vacciner parallellt med andra åtgärder¹².

Nya resistensmekanismer utvecklas och sprids snabbt. De hotar förmågan att behandla vanliga infektionssjukdomar och leder till långvarig sjukdom, funktionsnedsättning och dödsfall¹:

Varje år dör 25 000 européer på grund av infektioner orsakade av resistenta bakterier^₁₃. Globalt orsakar AMR 700 000 dödsfall varje år. Om inte omedelbara åtgärder vidtas kommer denna siffra att öka drastiskt. År 2050 kommer AMR att orsaka 10 miljoner dödsfall om året².

Redan nu drabbas 480 000 personer av multiresistent tuberkulos varje år och resistens mot antibiotika börjar försvåra kampen mot HIV och malaria. Utan effektiva antibiotika kommer dessutom medicinska åtgärder som organtransplantation, cytostatikabehandling mot cancer, behandling av diabetes och större operationer att bli förenade med en mycket hög risk¹.

AMR ökar sjukvårdskostnaderna på grund av längre sjukhusinläggningar och ökat behov av intensivvårdsbehandling.

Den långsiktiga ekonomiska skadan som AMR orsakar kan bli värre än den ekonomiska krisen år 2008. Därmed kan den öka den globala fattigdomen samt den ekonomiska ojämlikheten¹⁴.

Dr Keiji Fukuda, biträdande generaldirektör för Health Security på WHO³