Forskningen om spridd bröstcancer går snabbt framåt. Under de senaste årtiondena har möjligheterna att framgångsrikt behandla metastaserad bröstcancer ökat väsentligt.

Under 1990-talet ledde upptäckten av antikroppen trastuzumab till att vi idag, efter det första godkännandet 1998, har en framgångsrik behandling av patienter med bröstcancer som uttrycker HER2. HER2-positiv bröstcancer var tidigare en av de absolut allvarligaste och aggressiva subtyperna av bröstcancer. Även generna BRCA1 och BRCA2 identifierades på 90-talet och där mutationer i dessa gener ger en hög risk för att utveckla bland annat bröstcancer. Sedan början av 2000-talet har stora upptäckter gjorts inom immunologi, metabolism, genreglering och metastasering.

Behandlingsmöjligheterna vid metastaserad bröstcancer har de senaste åren utökats med flera olika nya målinriktade läkemedel framför allt vid HER2-positivt bröstcancer, och även vid metastaserande hormonreceptorpositiv och HER2-negativ sjukdom i form av en grupp målinriktade selektiva läkemedel som specifikt hämmar vissa ”överaktiverade” signalvägar som kan orsaka, eller driva på sjukdomsprocessen vid metastaserad bröstcancer. Några av de senaste exemplen på det är CDK4/6-, PARP- och PI3K-hämmare.

Precisionsmedicinernas intåg har ökat intresset och vikten av optimering av tillgängliga behandlingar, identifiering av nya prognostiska och prediktiva markörer/faktorer, och inte minst gäller detta inom metastaserad bröstcancer.